Citizens are in need of information to form an opinion about how society works. As a reviewer of the Public power the media plays an important role in a democratic society. The communicative power shift appears in contemporary media landscape, where technology offers great opportunities for actors to use their own channels to communicate their own image and thereby influencing power over the agenda. Alongside this, the number of communicators is increasing which makes power of resources affects the communicative whole picture. The study is based on a media profile case of the described assault and looks at what can happen strategic communicative at a police department when journalism offers a negative image.

Studentkårerna i Sverige fick efter avskaffandet av kårobligatoriet (2010) helt nya förutsättningar att förhålla sig till när det gäller legitimitetsskapande. Stockholms universitets studentkår (SUS) har sett ett minskat valdeltagande och medlemsantal efter att avskaffandet, men SUS har trots detta fortsatt beviljats kårstatus. Vi har med bakgrund av detta genomfört en kvalitativ enfallstudie i syfte att analysera hur SUS skapar sin legitimitet. Vi har vidare sökt jämföra dessa resultat med generell legitimitetsteori för att potentiellt kunna påvisa en eventuell diskrepans mellan hur SUS skapar sin legitimitet i jämförelse med andra politiska organisationer. Vårt empiriska material bygger på intervjuer med nyckelpersoner.

I dagens Europa är stora löneskillnader mellan kvinnor och män samt låg representation av kvinnor på höga befattningar fortfarande ett stort problem. Mot bakgrund av detta har EU framlagt ett lagförslag om kvotering till börsbolagens styrelser. Debatten om jämställdhet är livlig och högaktuell. Parallellt med detta agerar näringslivet i en kamp om kompetensen där jämställdhet anses vara en viktig komponent för att vara en attraktiv arbetsgivare. Då studien antar ett nyinstitutionellt perspektiv har antagandet varit att organisationerna anpassar sig till omgivande krav för att vinna social legitimitet och således att jämställdhet är en viktig legitimitetsskapande faktor i denna process.

Uppsatsen visar på den situation som en kulturorganisation befinner sig i, vilket är en ständigt pågående legitimitetsprocess och på en marknad med flera olika intressenter. Legitimitet uppstår i samband med en rad olika aktiviteter. Vi får här följa hur kulturorganisationer på flera olika sätt arbetar med att uppnå legitimitet och vad som egentligen är legitimitetsskapande.Syftet med uppsatsen är att skapa förståelse för oss och läsaren hur kulturorganisationer hanterar den tvådelade marknaden för att uppfattas som legitima av bidragsgivarna, vilket för kulturorganisationer påverkar möjligheten till få tillgång till stödresurser. Vi avser även visa på problem som bidragsgivarnas sätt att mäta kulturorganisationernas verksamhet på innebär och ge förslag till förändringar. .

Ett av huvudmålen med års- och hållbarhetsredovisningar har tidigare konstaterats vara att skapa förtroende för och att legitimera ett företags handlingar. Vid studier av redovisning utifrån ett retoriskt perspektiv blir därför ethosbegreppet särskilt intressant. Denna uppsats behandlar användandet av förtroendeskapande medel med särskilt fokus på ethosargumentation. Uppsatsen bygger vidare på tidigare forskning inom legitimitetsskapande och retorisk kommunikation i års- och hållbarhetsredovisning. VD-ord i fem hållbarhetsredovisningar från svenska företag framgångsrika inom CSR studeras och argumenten kodas med teoretisk utgångspunkt i Aristoteles strategier för skapandet av förtroende (uppfyllandet av ethos), fronesis, arete och eunoia.

Studien undersöker relationen mellan kommunikation och organisationsförändring. Studien tar plats på en klinik vid ett svenskt sjukhus. Två frågor ställs, vilka är: Hur har kommunikation använts i förändringsprocessen? Och, vad har kommunikationen inneburit för de berörda och deras syn på förändringarna? Resultatet visar att kommunikation oftast ses som feedback för att förbättra förändringarna och för att skapa delaktighet. Huruvida kommunikation faktiskt ses som feedback och delaktigheten är äkta, ifrågasätts också.

Detta examensarbete behandlar främst ämnesområdena kommunikation och arbetsgrupper. Vi har i denna studie genomfört kvalitiativa undersökninar med fem medarbetare i Resia-butiken i Eskilstuna. Syftet med examensarbetet är att ta föreslå hur medarbetarna kan få en bättre kommunikation och sammanhållning.Litteraturen som använts berör områdena kommunikation, förändringsledning, arbetsgrupper och kreativitet. Alla anteckningar som gjorts har sparats och dokumenterats på en gemensam e-mail forskargruppen har. Vidare har vi använt oss av en blogg där vi beskriver var i framtagningsprocessen vi är..

VI HAR FÅTT EN MYCKET POSITIV UPPFATTING OM HUR MAN KAN ANVÄNDA KOMMUNIKATION I MATEMATIKUNDERVISNINGEN PÅ ETT LUSTFYLLT SÄTT, DOCK ÄR KRAVEN SOM STÄLLS PÅ LÄRAREN MYCKET HÖGA..

It is important that the language in textbooks for foreign language learners reflects the language that the learners would encounter in real life. For this reason, the presence of the thousand most common nouns in two Swedish textbooks in Spanish for upper secondary school is observed in this study. Furthermore, this study aims to examine how these nouns occur in order to determine if their pattern of occurence favours the learning and consolidation of words. The main materials that have been used are A Frequency Dictionary of Spanish by Davies (2006) and the word search program available in the digital versions of the textbooks. The results show that the presence of the thousand most common Spanish nouns does reflect the frequency information presented in the frequency dictionary but not all thousand nouns are included.

Syftet med den här studien är att med utgångspunkt från tio pedagogers berättelser beskriva hur de bemöter barn och deras arbetssätt för att främja samspel och kommunikation. Det är pedagoger från förskoleklass till högstadiet som har intervjuats. Studien är ingen jämförande studie utan en beskrivning av olika förutsättningar för samspel och kommunikation både inom särskola,särskilda undervisnings grupper och grundskola. Studien påvisar att trygghet, förebilder, reflektion och bra kommunikation mellan hem och skola är viktiga förutsättningar för utvecklande av ett bra samspel..

I denna uppsats jämförs tretton av H.C. Andersens sagor med deras översättningar till svenska och engelska. Det som undersöks är hur icke-verbal kommunikation, framför allt paralingvistisk kommunikation, har översatts, och vilka konsekvenser översättarnas val får..

Icke verbal kommunikation förekommer i vårdmöten dagligen. Den kan vara omedveten och otydlig vilket kan göra patienten förvirrad och stressad. Informationen som patienten får av sjukvårdspersonal uttrycks både med verbal och icke verbal kommunikation. i mötet kan icke verbal kommunikation ge stöd och trygghet i omvårdnaden för patienten. Syftet med studien var all belysa sjukvårdspersonalens icke verbala kommunikation i relationen till patienten.

Denna uppsats fokuserar på mellanchefer som centralfigurer för meningsskapande kommunikation inom organisationer. Syftet är att beskriva hur mellanchefer resonerar och reflekterar kring intern kommunikation och hur de ser på sina förutsättningar till meningsskapande i sina verksamheter. Studien är genomförd med en kvalitativ metod. Åtta intervjuer är genomförda med fyra mellanchefer från två olika organisationer. Studiens resultat visar att kommunikation har blivit en viktigare men svårare uppgift för mellanchefer.

Kommunikation är en central del i distriktssköterskans arbete och forskning visar attbristande kommunikation och informationsöverföring mellan distriktssköterskaoch omvårdnadsteamet är riskområden för patientsäkerhet. Syftet med studien var attbeskriva distriktssjuksköterskans erfarenheter av kommunikation och informationsöverföringinom omvårdnadsteamet. Fyra intervjuer genomfördes och datan analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Tre kategorier framkom: tillämpa kommunikationsstrategier, verka för samarbete och arbeta med organisationsansvar. Distriktssköterskan använde olika strategier i kommunikationen med omvårdnadsteamet för att skapa goda relationer.

Syftet med denna studie var att undersöka hur tvåspråkiga elevers kommunikation under två olika laborationer såg ut, hur laborationsuppgiftens utformning påverkade dessa elevers kommunikation och även hur laborationerna kunde ge eleverna möjlighet till reflektion runt innehållet. Elever i årskurs 7 observerades och spelades in på band vid två skilda laborationstillfällen. Intervjuer utfördes efter det sista laborationstillfället. Undersökningen tyder på att elevernas kommunikation och möjligheter till reflektion i stor utsträckning påverkas av laborationens utformning och innehåll..